Det Där Jobbiga

Övergångar. Neråt i tempo. På en pigg och laddad Akilles. Jobbigt, men ack så nödvändigt. Nu ska avsaktningarna och halterna börja fungera, utan ryck i tygeln och oengagerade bakben. Sen ska tempot vara kontrollerat också, utan avbrott. Svårt.

Genom skuld och skam skall människan uppfostras. En rätt värdelös ideologi när det kommer till små barn, kanske en hjälp på vägen när det gäller mattes ridning. Därför läggs två klipp upp till allmänt spott och spe.





Med tigrar i diket

Akilles var en segpropp ikväll, trots (eller tack vare) vila igår. Matte var proppmätt efter big time grillmiddag och hade tänkt hålla det chill - med andra ord utan sporrar eller spö. Big mistake.

Fast segpropphet lägger inga hinder för fjanterier.

 

 


Utlovade filmen

Från framhoppningen, med en snygg rivning på sista hindret som bonusmaterial! (fast det var faktiskt enda rivningen det passet och en gång är ingen gång)


Lever på hoppet

Synd att YouTube har börjat med nån konstig inställning som gör att filmklippen inte kan visas via mobilen.

Idag var det hoppning igen, A har gått i en vecka och var lite småseg. Han gick bra, men det var inte läge för några höjder. Blev banhoppning á 70-80 cm.

Film kommer sen.


Jumper

Från hoppträningen härom veckan. Något vid renderingen från HD snabbade upp tempot - A var pigg men inte speedad!



Bildboooomb

Matte och Medis-S "lekte liksom modeller" måndag kväll. En hemsk, hemsk bildskörd. Uscha. Skyller på träningsvärk från gårdagen.




Najs

Efter seg förkylning från h*lvetet har matte äntligen fått rida dressyr. Kuuuuul! Utan stigbyglar, det kommer kännas imorgon. Husse tog några bilder från huset. Han ska få jobba fotofingret hårt framöver..




Hoppla

Från tisdagens hoppning. Svårtajmat att fota hoppning med ippen, det såg bättre ut än så här.


Dressyrish

Husse fick fota lite i måndags. Otacksamt nog precis i slutet när ingen längre var på topp. Därför blir det en på avstånd - ett privilegium man har som bloggägare.


Vi kallar det terränghoppning

Det är ju sweet att det numera går rätt lätt att fota och blogga via mobilen. Dock är det ingen garanti för hög inläggsfrekvens på bloggen.

I söndags fick busarna skutta lite i skogen. Det verkade uppskattas!

https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/1189021/images/2012/pic_203720574.jpg">https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-2/1189021/images/2012/pic_203720574.jpg" class="image">


Hoppträning igen

Idag hopptränades det, i en övning som ni kanske sett i senaste Häst & Ryttare. Båda hästarna var duktiga.

Akilles hade på sig ett snyggt noslud, sytt av Hanna ;) Antagligen därför det gick så bra? Dock vet vi ju att lilla digitalkameran inte pallar skymningsfoto så det blev några halvhjärtade bilder bara. Suddiga och eländiga.





(För att inte Medis-H ska säga upp sig i ren protest: nosluddet är sytt av en ANNAN Hanna)

20110908

Härmed noteras datumet för Medis-H´s första avramling från Akilles, på egen begäran.

Förbaskat skum kväll. Matte och Medis-H skulle rida till sadtaget, men hann inte ens förbi ängarna när A fick total blackout. Han skulle ha av Medis-H, inget snack om saken. Och han lyckades, som den skarpsinte läsaren antagligen räknat ut.

Lång historia kort, så visade han tydlig framföringshälta h.b. på töm i höger varv. Det ligger mycket nära till hands att misstänka en ordentlig sträckning till följd av tokspringande på blött gräs. Men vem vet? Nu får han i alla fall vila över helgen till att börja med. Håll tummarna för att han är fräsch igen på måndag.

Ganska precis två år sedan:


Hovfotografen

Matte skulle fota Killis hovar häromdagen för en hovslagarwebbsida. Det var ett svårt projekt, hovarna rör sig så snabbt! Medis-H hopptränade en nyttig mjölksyraövning, det behövde A eftersom Matte och Co. varit lite smårisiga senaste veckan och tempot därmed varit lågt.

Övningen utgick från mitten av långsidan, trav in i en 5½. Vidare i galopp mot kortsidan där tre studs stod på böjt spår med en ganska lång och låg oxer i mitten. A var råtaggad och duktig. Eftersom det var hovarna som var det intressanta blev således också bilderna rätt intressanta. Fast de bästa får ni inte se, de sparas till webbprojektet! Istället bjuds det på lite suddiga fartbilder.





Fast det blev ju inte bara halshuggna bilder.



Här ser det ut som att han hoppar rätt in i hindret med icke, han är midig som en katt och kränger sig högt över:



Bland de fulaste bilderna matte sett på länge:



Notera särskilt hur hela Akilles ser ut som en ihopskrynklad knubbis och hur bara ett bakben är kvar i marken. IRL såg det inte alls så muppigt ut, tänk vad en ögonblicksbild kan göra..

Hoppvecka

Som kompensation för förra veckans brist på hoppning har det hopptränats desto mer denna vecka. Löshoppningen har ni redan sett, så här kommer ett gäng bilder från torsdagens "terränghoppning" och lördagens markarbete.

Tyvärr märks det att det sämre objektivet satt på kameran, för bilderna blev rätt mörka och suddiga tack vare det gråmulna vädret. Så det är inte du som har glömt ta på dig glasögonen.




Loosejumping

Matte bryter redan det där med veckorapporteringar, för att rapportera om dagens löshoppning. Vi tar det i bilder.

Fantastic Flying Mihloo


Medis-H rider fram barbacka


Killis löshoppar



En studie i krokiga handleder eller; där bålstyrkan slutar tar flaxandet vid

Det har varit en bra träningsvecka i Gunnis, förutom att det inte blivit någon hoppning. Kanske det är lagom ambitionsnivå, att satsa på ett sammanfattande veckoinlägg på bloggen? Vi får se, siktar man på solen, så..

Måndag: Medis-H och A trimmades i markarbete (eller dressyr med bommar, om H själv får välja) och M träffade sin nya medis för första gången.

Onsdag: Uteritt till sandtaget och klätterträning.



Fredag: Matte tränade dressyr.

Lördag: Uteritt tillsammans med M´s nya medis.

Söndag: Dressyr. Husse fotade efter böner och hot. Husse är rutinerad träningsfotare numera och brände av drygt 370 bilder som matte sedan förfasat sig över.

Först ut, ett potpurri av eländig sits:


Följt av en förklarande bild:



Vi bryter ned problemområdena. 1. Mattes eviga akilleshäl -ha!- handlederna. Höger bryts inåt, vänster utåt. 2. Lodlinjen bryts också på två ställen pga. a) blicken som är någonstans i Akilles man och b) den ostretchade höftböjaren som bidrar till snygg stolsits. Som en extra bonus uppstår en snygg puckelrygg.

Vad lär vi oss av detta? Jo, Matte måste träna magmusklerna och Husse måste fota oftare. Slutligen måste Matte lägga upp bilderna på bloggen, för skammen är en bra piska.

Premiär-ritt!

Idag fick Lillhusse premiärrida. Han har suttit på M en gång tidigare i veckan, inne i boxen, men det var inte alls kul. Nu däremot, med Mami i sadeln, var det trevligare. Särskilt när M skrittade, att stå stilla var inte så värst spännande *gäsp*



Sen red Matte och Medis-S ut på upptäcktsfärd efter en mysig väg som dock, tyvärr, verkade mynna ut i intet. Det kan vara så att den till sist ansluter till en annan väg, vilket skulle innebära en mysig ta-det-lugnt-runda. En annan spännande och lovande stig testades också, men där satte ett jättedike med läskig bro stopp. Matte måste undersöka till fots om det kanske går att rida över den, och vad som i sådana fall finns på andra sidan.

Hoppträning

Tisdag kväll kom Medis-H och Medis-P ut och hopptränade. Rättare sagt så hopptränade Akilles och Medis-H, men Mihloo hängde taggat med på ett hörn. Det var två väldigt ärtiga ekipage som hoppade en liten bana. Matte hade stora objektivet med mycket zoom på kameran och kapade därför både ett och två huvuden..

Akilles gick riktigt bra, särskilt i kombinationen glänste han med ett par kanonfina språngkurvor. Givetvis fångades inte detta på bild.





















Flashback

Här kommer en liten flashback från en hoppträning med H på A i våras. Man kan säga att A fortfarande är rätt bra på att överhoppa ;)





Vi ska förhoppningsvis lyckas få till många terränghoppningar innan vintern kommer. Det är bara synd att vi inte kan bygga mer beständiga hinder, på någon lämplig väg. Kanske matte måste komma ihåg att fråga markägarna härikring om det skulle vara möjligt.. För dels blir hindren stadigare och bättre, dels slipper vi bygga fram och riva varje gång. Annars går det nog att bygga ihop någon sorts flyttbara hinder åtminstone, som ställs åt sidan efter avslutad träning.

Mulåsnorna





Mihloos "böld" har dragit ihop sig men är på sätt och vis därför mer markant. Först var det ju en stor blaffa på kanske 15 cm (minnet sviker) i diameter. Nu är diametern snarare 7 cm men den står ut lika mycket. Känns dock allt mjukare. Matte väger över åt att det nog är ett bett eller stick ändå, och att det lilla skrapsåret kommer från att han gnuggat häcken mot ett träd lite väl vildsint.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0