Slow
På något sätt går tiden även under boxvila. Sakta och mödosamt, men säkert. Idag bokade Matte besök på kliniken för omläggning av sjukbeslagen. Så den 22 blir det åka av igen, med en skopa tur är han på sitt beskedliga humör och går rakt in i transporten. Annars så fick vi åtminstone en bra tid mitt på dagen, så vi kan börja i god tid och har god tid på oss efteråt.
Grabbarna har fått sig var sitt slowfeedingnät. Hökonsumtionen har ökat med säkert 400% (för all del lite missvisande med tanke på att de gick på betesängen och åt bara kvällshö när skadan inträffade, det är lätt att ljuga med statistik). Det finmaskiga nätet förlänger ättiden och ger sysselsättning, vilket tacksamt mottages. Det är en utmaning att hitta på förströelser utan fysisk aktivitet varje dag.
