akillesafpan

Det får bli en tredagars redovisning eftersom matte inte hunnit uppdatera er läsare under veckan. Tre flugor på smällen, alltså. Matte håller det kort, efter att ha haft en riktig skitdag.

Tisdagen blev det en skrittur ut, handleden var något bättre men inte alls bra. Matte piffade upp Akilles med benlindor och dressyrsadel, och tränade lite sidvärts efter vägen. Än så länge är det inte tal om några skänkelvikningar utan mera ett "puttande" för att herrn ska koppla ihop putt --> gå åt sidan. Ingen märkvärdig tur och inget spännande hände.

Onsdag var tömkörningsdag, över ett par galoppbommar och övning i galoppfattningar. Det gick väl sådär, varken bu eller bä. Matte inledde fas 1 i mantrimmningsprocessen, vilken med fördel läggs upp under flera dagars tid för att undvika träningsvärk i armarna. Akilles tycker att det är rätt mysigt att trimma manen på längden, trimkniven verkar massera honom in i någon hypnos. Uttunnande ryckning är inte lika skojj. Gick hyfsat med handleden, så länge matte inte vrider på den allt för mycket.

Och så torsdag, som varit en fullkomlig katastrofdag för matte. Mycket dålig karma som rest från ett tidigare liv är den enda orsaken hon kan komma på till jävulskapen. Kanske var hon en otäcking i stil med Hitler. För er som inte har haft en riktig dag från helvetet så innebär det att man till exempel tappar saker hela tiden, slår sig, välter ut grejjor and so on. Dessutom går allting fel, vad än man tar sig för. Dressyrpasset på banan gick inte alls bra, usch och fy. Matte kände sig som en påse skit i sadeln och övervägde att sluta med hästeriet och skaffa sig en hobby som inte kräver talang. Daggmaskskådning, till exempel.

Betydligt kortare man numera.