Mot nya äventyr
Torsdag anlände hästarna till Gunnismark! Stallägarinnorna Jr. och Sr. hjälpte till att dra ut dem. Sen uppdatering på grund av icke-fungerande internet (som annars, enligt uppgift, ska vara snabbast i Västerbotten. Vi får se.)
Det var stora näsborrar och stirrande ögon när grabbarna äntrade sitt nya hem. Själva resan gick jättebra, Akilles höll på att krypa ur skinnet på väg mot transporten eftersom en stor hög med virke mm. låg utanför stalldörren (numera gammelstallet ska precis genomgå en renovering) och var lite speedad. Men gick in direkt, trots att det sprattlade och kröp i hela kroppen på honom. Mihloo gick fort in han med, tyckte säkert att det var skönt att komma ifrån byggarbetsplatsen.
Nu har de sovit två nätter i Gunnismark, snart dax för nattning inför natt nummer 3. Och två dagar har tillbringats ute i nya hagarna, där M mestadels står med huvudet långt nere i foderbingen och Akilles varvar ätandet med att gnaga på träd, snoka in omgivningen och stå med huvudet djupt nere i snön. Struts långt bak i leden, mån tro?
Har man tur kan man lyckas plåta något annat än Mihloos bakre regioner, eftersom foderbingen är hans bästa vän.
Akilles första dagen i hagen, har inte tid att äta. Det snöiga huvudet bär vittne om strutsaktiviteterna. Han har för övrigt även övat löshoppning över sin foderbinge, när en läskig höleverans kom..
Det var stora näsborrar och stirrande ögon när grabbarna äntrade sitt nya hem. Själva resan gick jättebra, Akilles höll på att krypa ur skinnet på väg mot transporten eftersom en stor hög med virke mm. låg utanför stalldörren (numera gammelstallet ska precis genomgå en renovering) och var lite speedad. Men gick in direkt, trots att det sprattlade och kröp i hela kroppen på honom. Mihloo gick fort in han med, tyckte säkert att det var skönt att komma ifrån byggarbetsplatsen.
Nu har de sovit två nätter i Gunnismark, snart dax för nattning inför natt nummer 3. Och två dagar har tillbringats ute i nya hagarna, där M mestadels står med huvudet långt nere i foderbingen och Akilles varvar ätandet med att gnaga på träd, snoka in omgivningen och stå med huvudet djupt nere i snön. Struts långt bak i leden, mån tro?
Har man tur kan man lyckas plåta något annat än Mihloos bakre regioner, eftersom foderbingen är hans bästa vän.
Akilles första dagen i hagen, har inte tid att äta. Det snöiga huvudet bär vittne om strutsaktiviteterna. Han har för övrigt även övat löshoppning över sin foderbinge, när en läskig höleverans kom..
Kommentarer
Postat av: Beffa
Åh så härligt det såg ut i hagarna! Helt underbart.
Det där är min dröm - ända sen jag flyttade hemifrån och inte längre får ha det så! Men någon gång...
Trackback