Vårvinter eller vintervår
Svårt väder nu. I veckan har det varit omkring -15 på morgonen för att ganska snabbt bli plusgrader och sol. Återigen står en jobbig täckesperiod för dörren.
Hästarna kommer ut kl 06 på vardagsmorgnarna (liiite senare på helgen för att matte måste få snooza sig till en liten sovmorgon ibland för att fungera) och även om det nu är ljust den tiden så är det rätt kallt ute vid världens ände. Men eftersom hästarna har mat i hagen och det snabbt blir varmare så känns det dumt att täcka dem varmt. Alltså har Akilles fått gå i sitt fleecefodrade och egenhändigt omstylade regntäcke - maken till häst att bita sönder sina täcken i bogen har aldrig skådats, men tycker han att det är snyggt med bogbitar borta så för all del..
Lite värre är det med Mihloo. Hans regntäcke är ofodrat, och kommer det då snö under dagen så kyler ett sådant täcke rätt ordentligt. Så han har fått ha ett fleecetäcke under. Men, med känslig arab i fällningssäsong, då kommer bogskavet som ett mail i inboxen. Så matte kanske måste göra någon smart lösning och sy fast fleecefoder på insidan av regntäcket över ryggen, eftersom bara glansiga insidor fungerar över hans bogar. Akilles har ett par-tre täcken som behöver sys också, skruttunge.
En liten anekdot om när matte red ut hästarna här om dagen. Först Akilles. Sen Mihloo. Såklart släpper Mihloo en redig bajshög längst borta i byn. Eftersom hästägarna i byn försöker hålla undan poopet från vägarna för allas trevnad så var det bara att sitta av. Tyvärr kommer sig matte inte längre upp utan pall, inte ens på lilla M. Ett tappert försök gjordes att ta snödrivan till hjälp, men den var mjuk såklart, och matte fick knappt upp benet till stigbygeln på grund av tjock mage och mycket kläder. Tur att det inte är så länge kvar tills bäbisen tittar ut, för det här går ju inte. Matte minns bitterljuvt de inte allt för avlägsna dagarna då hon kunde klättra upp även på mycket högre Akilles utan pall om behovet uppstod..
Kanske, kanske blir det nån ny bild fotad under helgen. Matte har åtminstone ambitionen. Precis som ambitionen att halvera Akilles man, Bergakungen bugar nu mer inför det vilda hårsvallet.
Hästarna kommer ut kl 06 på vardagsmorgnarna (liiite senare på helgen för att matte måste få snooza sig till en liten sovmorgon ibland för att fungera) och även om det nu är ljust den tiden så är det rätt kallt ute vid världens ände. Men eftersom hästarna har mat i hagen och det snabbt blir varmare så känns det dumt att täcka dem varmt. Alltså har Akilles fått gå i sitt fleecefodrade och egenhändigt omstylade regntäcke - maken till häst att bita sönder sina täcken i bogen har aldrig skådats, men tycker han att det är snyggt med bogbitar borta så för all del..
Lite värre är det med Mihloo. Hans regntäcke är ofodrat, och kommer det då snö under dagen så kyler ett sådant täcke rätt ordentligt. Så han har fått ha ett fleecetäcke under. Men, med känslig arab i fällningssäsong, då kommer bogskavet som ett mail i inboxen. Så matte kanske måste göra någon smart lösning och sy fast fleecefoder på insidan av regntäcket över ryggen, eftersom bara glansiga insidor fungerar över hans bogar. Akilles har ett par-tre täcken som behöver sys också, skruttunge.
En liten anekdot om när matte red ut hästarna här om dagen. Först Akilles. Sen Mihloo. Såklart släpper Mihloo en redig bajshög längst borta i byn. Eftersom hästägarna i byn försöker hålla undan poopet från vägarna för allas trevnad så var det bara att sitta av. Tyvärr kommer sig matte inte längre upp utan pall, inte ens på lilla M. Ett tappert försök gjordes att ta snödrivan till hjälp, men den var mjuk såklart, och matte fick knappt upp benet till stigbygeln på grund av tjock mage och mycket kläder. Tur att det inte är så länge kvar tills bäbisen tittar ut, för det här går ju inte. Matte minns bitterljuvt de inte allt för avlägsna dagarna då hon kunde klättra upp även på mycket högre Akilles utan pall om behovet uppstod..
Kanske, kanske blir det nån ny bild fotad under helgen. Matte har åtminstone ambitionen. Precis som ambitionen att halvera Akilles man, Bergakungen bugar nu mer inför det vilda hårsvallet.
Kommentarer
Trackback
