akillesafpan

Matte ska snart slappa, men det dåliga samvetet säger att det först måste präntas ner ett litet inlägg. Efter ett härligt april med ytterst få täckade dagar för hästarna är det nu regn, rusk och snö. Blä.

Två bajsmaskiner är vad de är. Under kalla och snöiga februari-mars har det av naturliga skäl varit svårt att hålla undan bajset i hagen, eftersom det i princip krävde att matte stod med grepen under rumpan på hästarna och fångade bajset påväg ner. Annars fick det hackas loss med spett, om det inte hunnit snöa över förstås. Det innebär ju då desto mer mockning nu i april, allt eftersom det tinar fram. Man kan tycka att 2 månader inte så lång tid, och att två hästar inte ska kunna bajsa så mycket på den tiden. Men pyttsan. Det är som att äta soppa med gaffel, matte kör ut kärra på kärra men ytterst liten skillnad blir det. Fast bort ska det, både av hygieniska skäl som av tinabortsnönochtorkauppskäl. Hagen är väl skyddad av träd, så även om det har många fördelar så gör det att det smälter och torkar långsamt.

Hästarna har gått mycket bra under veckan, bland annat har Akilles gjort ett par kalaspass på töm och Mihloo har lärt husse lite mer om ridandets konst. Vore Mihloo lite yngre hade han nog gjort ett strålande jobb som ridskolehäst - han är snäll, supernöjd med låga krav och gör inte mer än han absolut måste.

Bland senaste fotoskörden fanns en bild som inte var snygg på något sätt, men visade rätt tydligt varför matte rider med så bred hand nu för tiden:


Det är en kulmage i vägen.