Hoppla!

Då var det ännu en hoppning avklarad, och med galant resultat. Akilles inledde som vanligt med att tjafsa och testa Stallägarinnan Jr. litegrann men kom till sina sinnen och skötte sig därefter fint som snus. Hela 90 cm hoppade de!

Med mer regelbunden hoppning kanske Stallägarinnan Jr. slipper övertala Akilles om att hon är en duglig pilot varje inledande 15 minuter av hoppträningarna. Akilles var först spänd och springig, ville inte ta förhållningar och tjafsade med munnen. Men det gav med sig även denna gång, snart slappnade han av och koncentrerade sig på uppgiften. En riktigt klurig uppgift hade matte dessutom ställt fram: på ena långsidan 3 studs med cavalettibockar, och dessutom tre hinder efter fyrkanten (ett på varje kortsida, ett på motsatta långsidan) - fast med möjlighet att rida utanför.

Akilles tvekar aldrig en sekund på att hoppa, men kommer gärna i lite högt tempo. Inget konstigt med det, han är ung och grön. Tog dock inte många försök så hittade ekipaget kontakten och därmed lite mer samling genom svängen och mot hindret. Det verkar som att han tycker att det är superkul att hoppa, och dessutom får han ju använda hjärnan lite extra.

En bildbomb, såklart:






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0