There's a new player in town

Hästpopulationen i byn växer. Det är bra. Tillsammans är vi starka.


Paus

Och det vart afton, och det vart morgon den fjärde dagen. På den sjunde dagen är det dags att kolla läget. Inte förr. Fast det är svårt att låta bli.


Crap

Precis när allt går bra och motivationen är på topp går A omkull med framdelen och sliter upp sin gamla muskelskada. Crap.

Han är långt ifrån så illa däran som sist, verkar det som. Men muskeln var nog inte riktigt redo för en sådan belastning än, var bara 3 mån sedan han började sättas igång. Håll en tumme för att det är ett snabbare rehabiliteringsförlopp den här gången.


My little runaway

Två gånger har A nu rymt ur hagen för att gräset är grönare på andra sidan. Första gången hade undertråden gått av på ett ställe, så han kröp väl under den övre. Andra gången finns ingen annan förklaring än att han måste ha hoppat. Så det blir väl att börja bygga beteshage imorgon då.

Ikväll red Matte och Mattes Mamma en stund på banan och sen skritt ut. Det var en äkta skrittutkväll med ljum temperatur, övermätta ryttare och loja hästar. Synd bara att de förbannade myggen gör det jobbigt att bara skritta.

Från i lördags:


Mumma

Nu är det snart betessläpp. Ska bli så härligt! Enda smolket i bägaren är att myggen invaderat. Det är fruktansvärt, hästarna är böldiga och blodiga, det går inte att rida i skritt eller stå stilla. Blääääh.

Idag blev det alltså ganska kort men intensivt ridpass, enkla byten och några galoppbommar för att piffa upp det. Ganska duktig A, bilder och filmsnuttar finns men kommer en annan dag. En eloge till husse som uthärdade den massiva myggattacken en stund för att fota. Puss.


Mihloo aka Lolle aka Lol aka Mimmi aka Momooo aka Mille

Mihloo får ofta agera sidekick på bloggen men han är en player att räkna med. Alltså förtjänar han ett eget inlägg, tillägnat bara honom. Här får ni se prov på hans mad skills inom hoppningen, både på bana och terräng, när han och Medis-S värmer upp hindrena åt Akilles.






Det Där Jobbiga

Övergångar. Neråt i tempo. På en pigg och laddad Akilles. Jobbigt, men ack så nödvändigt. Nu ska avsaktningarna och halterna börja fungera, utan ryck i tygeln och oengagerade bakben. Sen ska tempot vara kontrollerat också, utan avbrott. Svårt.

Genom skuld och skam skall människan uppfostras. En rätt värdelös ideologi när det kommer till små barn, kanske en hjälp på vägen när det gäller mattes ridning. Därför läggs två klipp upp till allmänt spott och spe.





Med tigrar i diket

Akilles var en segpropp ikväll, trots (eller tack vare) vila igår. Matte var proppmätt efter big time grillmiddag och hade tänkt hålla det chill - med andra ord utan sporrar eller spö. Big mistake.

Fast segpropphet lägger inga hinder för fjanterier.

 

 


Utlovade filmen

Från framhoppningen, med en snygg rivning på sista hindret som bonusmaterial! (fast det var faktiskt enda rivningen det passet och en gång är ingen gång)


Lever på hoppet

Synd att YouTube har börjat med nån konstig inställning som gör att filmklippen inte kan visas via mobilen.

Idag var det hoppning igen, A har gått i en vecka och var lite småseg. Han gick bra, men det var inte läge för några höjder. Blev banhoppning á 70-80 cm.

Film kommer sen.


Jumper

Från hoppträningen härom veckan. Något vid renderingen från HD snabbade upp tempot - A var pigg men inte speedad!



Bildboooomb

Matte och Medis-S "lekte liksom modeller" måndag kväll. En hemsk, hemsk bildskörd. Uscha. Skyller på träningsvärk från gårdagen.




Najs

Efter seg förkylning från h*lvetet har matte äntligen fått rida dressyr. Kuuuuul! Utan stigbyglar, det kommer kännas imorgon. Husse tog några bilder från huset. Han ska få jobba fotofingret hårt framöver..




RSS 2.0