akillesafpan

Två arter trivs alldeles outstanding bra på gården. Nämligen sniglar och brännässlor. För en djurvänsfundamentalist som matte kan det bli lite småjobbigt.

Idag, torsdag har Akilles fått tånaglarna putsade. Han ska få gå barfota bak under betet, och eftersom han har en ganska kort skoningsintervall på 6 veckor så hinner han komma hem ganska precis tills det är dax igen. Det gick fint att sko, Hovis hade med sig en adept som just utbildat sig klart till hovslagare. Eftersom Hovis själv bor ca. 30 mil bort så kommer adepten stå på "tappsko-jour" och även sko själv endel också. Tack och lov så blev det ingen piercing i höger skinka, eller någon annanstans, idag.


Efter skoningen fick Akilles beta i fållan mellan hagarna och stallet. Supergott! Matte tänkte fylla på vatten i hagen under tiden, men fick  problem när hon skulle ta sig ut till vattenslangen. Det var nämligen sniglar överallt. På en överblickbar yta av cirka 1x1 meter räknade matte till 33 sniglar i olika storlekar, och möjligtvis kan det ha varit ännu fler - sniglar är som ni kanske vet ena fenor på att kamouflera sig. Matte har en gång för inte så länge sedan råkat trampa på en snigel under vattenfyllandet, och lider än idag samvetskval. Så när hon, snigelräknandet till trots, ännu en gång hörde knastret av snigelhus under skon så svor hon en ramsa som innehöll såväl Hin Håle som platsen där han bor, och gick in för att hämta vatten i stallet istället.